Cecilia (2013)
KLN:s psalmkommitté, inför förnyandet av den katolska gudstjänstboken Cecilia, bestod av Anders Ekenberg, professor i teologi och kyrkomusiker, Maria Green, adjunkt i svenska, retorik och litterär gestaltning, musikdirektörerna och organisterna Elisabeth von Waldstein och Ulf Samuelsson (psalmbokens huvudredaktör), samt Anders Piltz, biskopsvikarie för gudstjänstlivet. Vi arbetade med målet att förbättra urvalet av kyrkovisor, komplettera repertoaren, hålla arvet vid liv, introducera nyskrivet, samt i största allmänhet avhjälpa bristerna och förse katolska kyrkan i Sverige med en adekvat gudstjänstbok. I Cecilia (2013) har 171 av de ekumeniska stampsalmerna bibehållits men naturligtvis fått ny numrering. En symbolisk förlust, men svensk kristenhet har dock en repertoar av gemensamma sånger, även om de inte bär samma nummer överallt. Överskådligheten har nu blivit större.
Vilka urvalskriterier tillämpades? Sånger har bortfallit därför att de enligt enkäten sällan användes (låg användningsprocent). Sånger har fallit igenom därför att de inte bedömdes hålla måttet, teologiskt, poetiskt eller musikaliskt, eller enbart därför att man inte sett i vilken situation de skulle användas. Drygt femtio nydiktade psalmer har tillkommit för att täcka olika bristområden. I ett tiotal fall är såväl text som melodi nya, i övriga fall har en ny text lagts under en befintlig melodi. Cirka 200 nya omkväden till psaltarpsalmer och cantica har tillkommit, så att det totala antalet nu uppgår till drygt 400.
Musiken till mässans fasta delar (ordinariet: Kyrie etc.) i Cecilia (2013) omfattar såväl den gregorianska repertoaren av klassiska och outslitliga melodier som gamla och nya kompositioner till den svenska texten. En tydligare variation efter kyrkoåret har eftersträvats: en viss ordinariemelodi kommer efterhand att associeras med en viss årstid. Till Cecilia (2013) hör också en koralbok i fyra band (med orgelsatser och noter för försångare till responsoriepsalmerna) jämte en utförlig psalmvalslista med rekommendationer om vilka sånger som passar vilka dagar och bibelläsningar.
Om omslaget till Cecilia (2013)
Många frågar vad kvinnan med lyfta händer på omslaget till Cecilia (2013) föreställer. Är det den heliga Cecilia? Bilden är en så kallad orantfigur, alltså en bedjande människa (av latinets orare, ’bedja’). Motivet fanns redan i förkristen tid och övertogs av de kristna under de första århundradena. Kvinnan symboliserar den bedjande Kyrkan, eller den bedjande människan, eller den bedjande Maria — i vissa sammanhang framställdes Guds moder i denna form i samband med avbildningar av Kristi himmelsfärd. Att be med lyfta händer var den normala bönegesten i fornkyrkan, och det är därför som prästen än i dag ber de presidentiella bönerna (de böner som frambärs på hela församlingens vägnar) med lyfta händer.
Som omslag på Cecilia (inklusive koralböckerna och psalmvalslistan) uttrycker bilden vad bön och gudstjänst går ut på: öppenhet för den himmelska nåden, förbön för världen, lovprisning för skapelsen och återlösningen i Kristus. Alltså detta det mest mänskliga som människan kan ägna sitt liv åt. Detta som är kyrkans uppgift.
Anders Piltz