Frågelåda

KLN får inte sällan frågor som gäller liturgi och musik. Välkommen att skicka in din fråga per e-post till ulf.samuelsson@kln.se. Märk brevet “Fråga”. Frågor som bedöms ha mera allmänt intresse besvaras här så snart vi har möjlighet. Frågeställarens identitet röjs inte.

På internet finns också andra liturgiska frågelådor som gäller aktuell romersk-katolsk liturgi, t.ex. “Liturgy Questions” på nyhetstjänsten Zenit.

Sortera efter kategori

Får man använda glutenfria hostior?

Vad gör den som är glutenintolerant och vill ta emot kommunionen? Det är alltid tillåtet att ta emot den heliga kommunionen under endera gestalten, dvs. i detta fall genom enbart kalkkommunion (efter överenskommelse innan mässan med den celebrerande prästen). Men det är kyrkans önskan att kommunion under båda gestalterna i möjligaste mån erbjuds församlingarna, så att eukaristins […]

Varför inte rödvin i mässan?

Fråga: Har vår kyrka alltid använt vitt vin för sakramentalt bruk? Eller är det bara i det vinfattiga norra Europa man tvingats till det? Man kunde tycka att Kristi blod borde vara rött. Svar: Kyrkolagen stadgar (canon 924, § 3) att mässvinet ska vara “naturligt vin från vinstocken”, dvs. utan tillsatser, varken alkoholfri druvsaft eller […]

Varför vigvatten?

Fråga: Vi är vana vid att doppa fingrarna i vigvattenskålen och göra korstecknet när vi går in i kyrkan. Men när vi går ut? Somliga tar på nytt vatten och gör korstecknet, andra går bara ut. Svar: Vigvatten (ordet betyder “helgat vatten”) har använts sedan 300-talet i den kristna kyrkan. Man brukade bestänka en byggnad […]

Hur tar man emot kommunionen?

Fråga: Jag har lärt mig att ta emot hostian i min vänstra hand och föra den till munnen med höger hand och sedan göra ett korstecken. Jag tänker så här: Kristus har utgivit sig för mig och jag får aktivt bejaka detta med att själv ta emot Kristus/hostian i mig. Nu tvingas jag att ta […]

Hur utför man fridshälsningen?

Fråga: Vid fridshälsningen före kommunionen tittar ibland gudstjänstdeltagarna knappt på varandra, andra gånger kan folk bli riktigt närgångna. Bådadera känns störande. Vad är korrekt? Svar: Fridshälsningen är en urkristen sed. Den går tillbaka till den “heliga kyssen” som utväxlades mellan de första kristna (Rom 16:16, 1 Kor 16:20, 2 Kor 13:12, 1 Thess 5:26, 1 […]

Vad betyder de lyfta händerna?

Fråga: När prästen ber “Fader vår” under mässan håller han upp sina öppnade händer. Vad innebär egentligen den gesten? Nu för tiden blir det allt vanligare att mässdeltagarna gör likadant. Är det korrekt? Om gesten är liturgisk bör väl bara prästen göra den och mässdeltagarna knäppa sina händer? Svar: Prästen ber med öppna, lyftade händer […]

Får bara katoliker läsa bibeltexten i mässan?

Fråga: Kan en icke-katolik vara lektor och försångare i den katolska mässan? Svar: Ett sakrament är en handling som utförs av kyrkan. När mässan firas är den det yttersta tecknet på att en konkret församling är förenad i samma tro, i samma gudstjänst och under samma biskop. De som har en uppgift i gudstjänsten ska […]

Vad är skillnaden mellan ordinarie och extraordinarie form för mässan?

Fråga: Jag skulle vilja veta vilken skillnaden är mellan “vanlig” mässa och en så kallat förkonciliär. Eller snarare: Vad är gemensamt för bådadera? Svar: En katolsk mässa firad i enlighet med kyrkans gudstjänstböcker av en giltigt vigd präst med sin biskops uppdrag är alltid en riktig mässa, där Jesus Kristus är närvarande med allt han […]

Hur läser man responsoriepsalmen?

Fråga: När man läser (obs! inte sjunger) responsoriepsalmen, ska man då läsa responsorieversen mellan varannan psalmvers enligt vad som står lektionariet, eller bara i början och i slutet av psalmen? Ska lektorn läsa halleluja-versen eller ska prästen/diakonen som läser evangeliet göra det? Svar: Responsoriepsalmen ska, som termen responsorium (latin, “svarssång”) antyder, läsas så som den […]

Vad betyder den ekumeniska gesten?

Fråga: Den så kallade ekumeniska gesten, att man kan lägga höger handflata på vänster axel för att visa att man vill ta emot prästens välsignelse även om man är förhindrad att ta emot kommunionen, är den känd utanför Sverige? Svar: Denna gest introducerades i Sverige på 1970-talet och uttrycker längtan efter samhörighet med den katolska […]

Får man ta emot kommunionen om man inte varit med från början av mässan?

Fråga: I mässan ska man koncentrera sig på mötet med Gud. Men jag retar mig på folk som inte kommer i tid. Ofta är det samma personer som kommer försent, och ofta kommer de ett visst exakt antal minuter försent. Kunde de inte lika gärna komma exakt i tid? Får man gå till kommunionen om […]

Hur ska man ta emot kommunionen?

Fråga: Vid kommunionen finns det de som står upp när brödet och vinet delas ut medan andra faller på knä. Somliga tar bara emot oblaten (inte vinet), ibland i handen och ibland — med hjälp av prästen — direkt i munnen. Finns det något rätt eller fel här? Svar: Man kan ta emot kommunionen stående […]

Vad menas med en akolyt?

Förutom biskops-, präst- och diakonämbetet har den latinska kyrkan två s.k. lägre ämbeten: lektor och akolyt, som normalt utgör steg mot prästämbetet. Lektor är en man med kyrkans formella uppdrag att läsa gudstjänstens bibelläsningar (utom evangeliet); oftast menar man dock med “lektor” en person — kvinna eller man — utan sådant formellt uppdrag som läser. […]

Icke-katolska lektorer och försångare?

Det förekommer ibland att icke-katoliker läser texter eller är försångare i katolska gudstjänster. Är det riktigt att göra så? De som läser gudstjänstens bibeltexter ska vara katoliker. Att vara textläsare är nämligen att ha del i kyrkans förkunnelseuppdrag och förutsätter att man identifierar sig med kyrkan och lever i dess gemenskap. Detsamma gäller försångare, i […]

Ska/får lekmän som delar ut kommunionen rengöra kärlen efteråt?

Lekmän (kvinnor eller män) kan ges uppgiften som stadigvarande kommunionutdelare efter utbildning. Kommunionutdelarna får sitt uppdrag av biskopen efter förslag från kyrkoherden. Dessutom kan varje präst vid behov tillfälligt be någon att biträda honom vid utdelningen av kommunionen. Efter kommunionen (eller efter mässans slut) rengörs de heliga kärlen “av prästen, diakonen eller akolyten (med kyrkligt […]

Ska församlingen stå eller knäböja under konsekrationen?

Frågan föranleds av att det i instruktionen till det romerska missalet står att man helst ska knäböja men att det också finns en möjlighet för biskopskonferensen att besluta om annat. Den nordiska biskopskonferensen har inte beslutat om något annat. Församlingen ska med andra ord om möjligt knäböja under det att prästen läser hänvisningen till eukaristins […]

Ska församlingen stå eller sitta under “bönen över offergåvorna”?

I många församlingar sitter man ner under tillredelsen av offergåvorna och reser sig inte förrän vid “Herren vare med er” i den eukaristiska bönens början. Man uppfattar tydligen “Herren vare med er” som en uppmaning att resa sig. Men precis som under alla andra böner i gudstjänsten ska församlingen stå under bönen över offergåvorna. Detta […]

Halleluja även efter evangeliet?

Ibland stäms Halleluja upp även efter evangelieläsningen. Det ger festivitas åt mässan och kan kännas som en adekvat reaktion på budskapet. Men missalet har ingen anvisning om det. Är det en sed som bör uppmuntras? Seden kan inte generellt uppmuntras, eftersom den inte är föreskriven i missalet. Det skulle leda till orimliga resultat om varje […]

Halleluja före evangeliet

Ska Halleluja före evangeliet börja sjungas när prästen reser sig efter att ha lagt i rökelse, eller tidigare? Det Halleluja med vers som sjungs före evangeliet är en sång som förbereder evangelieläsningen. Den ska också beledsaga evangelieprocessionen, om en sådan äger rum. Den ska med andra ord sjungas medan diakonen (eller prästen) med evangelieboken och […]

Vilka regler gäller för barnmässor/familjemässor och mässor med barn?

Vilka är stiftets riktlinjer för familjemässor/barnmässor på en söndag? Vad får barnen göra under mässan? Kan de ha egna förböner? Kan man välja bort en av texterna om den inte är lämplig för barn? Får barnen dramatisera evangelietexten?

Kan man blanda olika språk i en och samma mässa?

Det finns inga hinder att i delar av gudstjänsten byta ut det ordinarie gudstjänstspråket mot ett annat språk som är välföreträtt bland dem som deltar i mässan eller att blanda latinska och svenska sånger i en och samma mässa. Den historiskt nyfikne kan kanske ha glädje av att veta exempelvis att en viss tvåspråkighet länge […]

Varför kallas mässan “mässa”?

Ordet kommer av lat. missa, som i sin tur hänger ihop med verbet mitto, ”skicka, sända iväg”. Missa betyder ”utsändning”. Slutorden i mässan lyder på latin Ite, missa est, ”Gå, det är utsändning”, alltså ungefär ”Härmed kan ni gå” – en formel som i antiken kunde avsluta nästan vilken sammankomst som helst. Ordet missa användes […]

Orgelmusik i mässan under advent och fastan

Kan orgelmusik förekomma i mässan under advent och fastan? Enligt tidigare regler skulle orgeln under advents- och fastetiden endast användas för att ackompanjera sång. I den allmänna introduktionen till den nya upplagan av det romerska missalet (2002) har denna bestämmelse modifierats. Under adventstiden kan orgelmusik förekomma, men återhållsamt “så att inte hela julglädjen tas ut […]

Orgelackompanjemang till mässdelar: vilken stil?

Kan man göra “romantiska” harmoniseringar till “gregorianska” melodier, eller är man ute och cyklar då? Det finns inga officiella riktlinjer i sådana stilfrågor, och de musikaliska konjunkturerna skiftar. Den enda allmänna regel som kan ställas upp är att harmoniseringarna ska överensstämma med melodiernas karaktär — men det ger stor frihet åt organistens eget avgörande. Alltför […]

Orgelackompanjemang till mässans delar

Bör man spela orgel till Credo, Fader vår och liknande melodier, eller bör de helst sjungas a cappella? Det finns inga officiella riktlinjer i sådana frågor. Kantorn/organisten måste bedöma om sången underlättas av ackompanjemang. Gregorianska och likartade melodier har dock sällan ren dur/moll-tonalitet, och det gör att det är mycket svårt att harmonisera dem utan […]

Växelsång i mässordinariet

Ofta sjunger man Kyrie, Gloria, Credo och Agnus Dei växelvis, men det framgår inte i Cecilia hur man ska göra uppdelningen mellan kantor/kör och församling. Hur ska den göras? När det gäller de latinska mässpartierna står detta mycket riktigt inte i Cecilia (men kommer att framgå av nya Cecilia). Det finns dock en stark tradition […]

Vem ska sjunga påsknattens Exsultet?

Vem som ska sjunga Exsultet i påskvakan om man inte har någon diakon i församlingen? Bör det vara prästen eller någon annan? Är det en liturgisk handling så att det bör vara prästen, även om det finns någon annan som sjunger bättre? Spelar det någon roll om denna någon är man eller kvinna? Exsultet (“Höj […]

Försångarens plats i kyrkan

I många kyrkor är det av akustiska skäl svårt att höras från andra platser än ambonen. Ändå bör försångaren inte, om jag förstått det rätt, sjunga annat än responsoriepsalmen där. Hur gör man exempelvis med en introitus eller en kommunionantifon? Vad finns det för skäl att sjunga eller inte sjunga psaltarpsalmen från ambonen? På en […]

Vilka är de viktigaste sångerna i mässan?

Hur ska man prioritera vilka delar av mässan som ska sjungas? I Musicam sacram från 1967 finns det en prioriteringsordning som bland annat säger att ingångspsalmen, responsoriepsalmen, halleluja, offertoriepsalmen och kommunionpsalmen hör till de lägst prioriterade delarna. Dessa delar verkar dock ofta vara först prioriterade eller rentav de enda delarna av mässan som sjungs. Svar […]

Vad omfattar “de heliga tre påskdagarna”?

Varför talar man om de heliga tre påskdagarna, och vilka dagar omfattar de egentligen? “De heliga tre påskdagarna”, triduum sacrum, är kyrkoårets centrum och omfattar långfredagen, påskafton och påskdagen. Det liturgiska dygnet räknas på söndagar och vid högtider och vissa fester från och med kvällen före, och triduum börjar därför i och med skärtorsdagens kvällsmässa. […]

Juldagens mässor

Varför finns det tre mässor för juldagen, och varför firas i praktiken bara två av dem? Julfirandet uppkom efter det att kristendomen blivit tillåten i det romerska riket, under 300-talet. Julens viktigaste gudstjänst var och är juldagens mässa (högmässan). Den ägnas åt Ordets (Guds Sons) människoblivande: Gud har blivit människa (jfr Joh 1:1–18). I Rom […]

KLN (Katolska Liturgiska Nämnden) har till uppgift att stimulera gudstjänstlivet i Stockholms katolska stift. Nämnden utarbetar gudstjänstordningar och liturgiska böcker, tar initiativ till utbildning med mera. Den är biskopens beredande och rådgivande organ i liturgiska frågor.